9 december

Vad har egentligen varit normalt detta året ? 
typ absolut ingenting. 
Jag trodde helt ärligt inte att jag skulle klara av en höstdepression nr allt är som det är.. 
men ändå, här står jag .. jag har mina svackor, men jag har oxå de mest fantastiska vänner som minst en gång om dagen hör av sig och kollar så allt är okej med mig. 
 
Hurjävla lycklig är jag inte? 
jag känner att ag verkligen har funnit min krets att umgås med. 
när allt bara var som mest skit så dök de upp. vilka fantastiska familjer jag lärt känna på vägen. bara 1 år men ändå så står de här. och vännskapen är starkare än jag någonsin förr känt av. 
 
Annars då ? 
Var inne och gjorde ettt jävla Covid test idag. har varit förkyld i 3 veckor nu ... ( jag tror ju att de är granhelvetet som förstör ) men innan jag ska kunna få komma tillbaka till jobbet så måste ett test göras. 
och där är vi .. 
Igårkväll fick vi mail om att första corona fallet har nått Kamillas skola. Vilken klump i magen jag fick. Varför inte stänga ner skolan nu denna 1.5 vecka det är kvar.. nej istället så drog vi in skolavslutninigen 1 dag tidigare... Som om det spelar någon roll ?! .. 
 
Jag har enda sedan corona bryt ut drömt och verkligen tänkt hemska tankar om att jesper kommer att dö ifrån oss.. Det är så hemskt men jag har mentalt förberett mig. hur jag ska klara allt efter att han dött.. Det ger mig en sådan ångest, men för att klara det så har jag oxå bearbetet detta.. Det låter jätte sjukt men det är ett sett för mig att faktiskt klara av detta... 
 
nu sover Maysan, vi tog en lång promenad. rätt skönt med tis-tors då vi är ensamma .. passar vi på hur dåligt vädret än är att gå långpromenader. Hon somnade så klart i vagnen, och sover nu vidare i sin säng. om 30 min ska vi åka för att hämta lilla bobbo på dagis o sen vidare till skolan o hämta mimmi. Det är såhär mina dagar ser ut just nu helt enkelt. 
 
 
Kategori: