krizzemedza

Var längesedan jag skrev. 

Otroligt längesen!  

Men nu gör vi ett försök till. 

Kamilla är snart 17 månader gamal. 

Hennes vår har varit helt toppen. Umgåtts så mycket det har gått med barnen och alla mammorna. Sommaren började bra, med bröllop och 1 års kalas. 

Trotts att väldigt få visste om bröllopet så blev det väldigt lyckat!  

Under sommaren har ci mest bara tagit det lugnt. Varit hemma och njutit av det sköna vädret. Inte för varmt och inte för kallt. Helt lagom enligt min smak! 

I augusti var det äntligen dags för inskolning på förskolan. Och jisses vilket vemod man kände. 

Men hela inskolningen gick så otroligt perfekt att vi inte riktigt visste vad vi som föräldrar gjorde där. 

Kamilla började gå på förskolan sjölv redan dag 3 av inskolningen. 

Hösten började så sakta ta fart.. jag började komma igång med mitt vik. Jobb. 

Och förskoledagarna kom igång på riktigt. 

Kamilla älskar sitt dagis! 

Och nu har vi ganska nyligen fått reda på att vi ska bli en till i familjen... 

Kamilla ska bli storasyster i juni månad.  Och det om något är nervöst! 

Men kul och spännande! 

Är nu i vecka 8 och det är helt värdelöst.. 

Mår helt katastrofalt.  

Ingen ork till att leka med kamilla.. tacka gudarna för att dagis finns! 

Fast idag är en sån där dag då jag börjar gråta över att jag lämnade kamilla. 

Jag saknar henne redan trotts att det var 30 min sen hon lämnades.. 

Men jag vet oxp om att jag inte skulle orka ha henne hemma själv hela dagen ... 

Älskade tjej vad du ställer till med så mycket onödigt ont! 

Men vi älskar dig så otroligt ♡♡