....

jag insåg att det inte funkade längre
men det var inte såhär jag ville att det skulle sluta
dina hårda ord försöker såra
men du når inte in till mitt hjärta längre


jag hör att du knappt vet vad du pratar om
och jag tror inte du vet vad jag pratar om heller
det funkade inte längre
men man måste väl inte ta farväl på det här sättet?

vi har kämpat för att stå på benen länge nu
nu faller vi båda två
vi faller tillsammans åt olika håll
vi faller ihop, ifrån varandra



dina ben klarar inte av att bära oss båda längre
men det är tack vare dig det höll så länge trots allt
att inte alla ledbanden sprack

dom sprack
men vi limmade ihop dom
men vi använde oss aldrig av superlim
så det lossnade om och om igen
och vi limmade ihop det om och om igen
men nu, nu har jag slut på lim
och ditt räcker inte för oss båda

dina hårda ord har förut krossat mig
nu är dom bara som viskningar i mina spräckta öron


egentligen var det du som insåg först
att limmet inte skulle räcka förevigt
men du visade mig det, på helt fel sätt
jag lagade det, och glömde det
men nu var det jag som insåg
lite för sent för att rädda det
nu är det som kunde blivit ett fint farväl
ett kaos av kärlek och hat.

men

vi levde ju varandras liv
du levde mitt
jag levde ditt

Kommentera inlägget här: