Dag 7. Det värsta som hänt dig.

Dag 07- det värsta som hänt dig.
Dag 08 – Någon du älskar
Dag 09 – Någon du saknar
Dag 10 – min dröm
Dag 11 – Din dag
Dag 12 – En person du upplevde något nytt med
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Din första kyss

Dag 15 – Något du ångrar
Dag 16 – Dina rädslor
Dag 17 – Din favorit plats
Dag 18 – Dina svårigheter
Dag 19 – Ett favorit minne
Dag 20 – En resa
Dag 21 – Något som gör dig glad
Dag 22 – Din framtid
Dag 23 – En hemlighet

Dag 24 – Din dag
Dag 25 – Något som gör dig ledsen
Dag 26 – Någon du uppskattar
Dag 27 – Din åsikt om kärlek
Dag 28 – Din barndom
Dag 29 – Den här månaden
Dag 30 – Något du vill ändra på


Jag har dragit mig för detta länge nu. 
Så länge funderat på vad det värsta som hänt mig har varit. 
Det är mycket som hänt i mitt liv. Otroligt mycket. 

Men nu vet jag exakt. 
Jag vet exakt vad det värsta som hänt mig är.. 

2016. 
Ja exakt. Hela år 2016. Har nog varit den största utmaningen tom. Värre än alla mina gamla utmaningar tillsammans. 

År 2016 började som ett rätt okej år. 
Jag var gravid. Vi hade precis fått reda på att det växte en liten Melker i min mage, (jo han hette det ända fram till Våran lilla Oscar tog sitt första andetag! ). 

Kamilla hade äntligen blivit beviljad operation.  För halsmandlar och polyper. Så länge vi kämpat för det!. 
Dock fick vi hålla karantän hela våren mer eller mindre då hon inte fick lov att vara sjuk.  

Jag fick reda på att min älskade Tanya. Kvinnan jag så många gånger nämnt i min blogg. (Den mystiske grannen). Dog. Hennes alkoholism tog över. (Vad jag förstptt). 

Min mormor åkte in i början på juni akut på sjukhuset för magbesvär. Vilket hon gjorde varannan månad.  Ingen tänkte mer på detta. 
Förutom att hon var inskriven lite väl länge  de gjorde undersökningar på undersökningar. Mormor sa hela tiden att hon inte skulle få liv att komma hem igen... älskade fina mormor 💖 
De hittade brosk i magsäcken.  Vilket fick bli en operation.  
Mormor blev värre och värre. Och mitt liv tog en drastisk vändning.  

Min son var beräknad till den 25 juni. 4 dagar efter kamilla 2 års dag. Mormor var jätte dålig.  Och en gång om dagen fick jag samtal från läkaren hur drastiskt allt såg ut. 

Den 25 kom det aldrig någon liten kille.. men jag fick det mystiskaste samtalet i hela mitt liv. Ett samtal jag aldrig någonsin kommer att glömma, för det var sista gången jag fick höra min mormors röst 💖 . 
Hon ringde för att säga grattis till Våran fina son. Att han var sådär perfekt som alla bebisar är. 
Men till det mystiskaste.  Hon sa att det var komiskt att kamilla och Melker var lika stora när de föddes. 

Jag försökte förklara för mormor att han inte hade kommit än. Men mormor var så bestämd om att han redan fanns ... 
Hon sa oxp att jag och mamma är så fina människor. Att vi måste ta hand om varandra... hon avslutade samtalet med att säga godnatt... 

På kvällen fick jag ett samtal från läkaren att det nog är den sista timmarna hon finns hos oss nu .. 

Mamma och min bror bestämmer sig för att åka in till sjukhuset dagen efter och sitta med henne.  De ville inte att jag skulle följa med då jag sol ni förstår var väldigt gravid.. 
Men jag går emot allt och på EM.  Åker jag in en runda för att säga hej till alla och krama om mormor som bara låg där på sängen och andades. (Hon drunknade i sin egen kropp). Jag åkte hem senare på EM.  Och min bror valde att stanna kvar på sjukhuset över natten... 
Inget hände. 
Jag åkte in på morgonen för att skicka hem min bror. Jag och mamma bestämmer att jag ska stanna på sjukhuset och mamma fick ta kamilla och åka och äta. Jag och Jesper satt där hela dagen och höll mormor i handen. 
Vid halv 5 sa vi hejdå. Mamma kom tillbaka och avlastar oss... 
Kl 17.15 får vi sms om att det är sista andetagen hon tar.. hon somnade in vid 17 30. Älskade lilla mormor 💖 den 28 juni. 
Min allra bästa vän fanns inte längre hos oss ... Och jag har ännu inte förstått. 

Min son hade fortfarande inte kommit till världen. Men hur kan man hälsa någon välkommen när man precis sagt adjö till den finaste man vet?. 

Den 9 juni skulle jag ringa in till fl. För att boka igångsättning till den 10. 
I samma stund som jag tar upp telefonen startar mina värkar... kl 07.00 fick jag första värken. Och sen gick det fort. Kl 9 kom vi in till fl. Och vid 11 föddes lilla Oscar.  Det magiska som finns. Våran älskade nr. 2. 

Jag stannade över natten på patienthotellet medan pappa tog hand om millis därhemma.  

Den 10 kommer jag hem. Får lite mat i magen och vi bestämmer att ta en promenad. När vi går ut ifrån hemmet ramlar jag i trappen. Raka vägen in till sjukhuset då min vänster fot bara hänger... 

Att sitta på akuten med en nyfödd och en 2 åring sent en söndagskväll var effektivt. För husses vad snabbt allt gick där. Min vrist var av på 3 ställen.  Gips och en utredning om op. 

3 dagar senare blev det op. 
6 skruv en platta och 1 spik. 

Veckan efter var det begravning. 
Dagen innan dog min fina farfar Göte.. 
Dödsfall kommer oftast 3. Eller vad är det dom säger,!. 

Hela hösten har vi rivit i alla saker som fanns hos mormor. Städat. Slängt sålt sorterat. Vilket jobb det varit samtidigt som man skulle ta hand om lilla Oscar.  Sitta fast i en stol och ändå ta hand om kamilla oxå!. 

Detta är nog absolut det värsta som hänt mig NÅGONSIN! 

JAG SAKNAR min mormor något otroligt. 
Varenda minut tänker jag på henne. 💖 



RSS 2.0